Nu i julhelgerna har det varit ett par dokumentärer om svensk musik. SVT har sänt två dokumentärer en om Abba och en om Roxette. Det är mycket intressant att höra hur sjukt stora de båda banden var, här hemma i Sverige har de flesta inte riktigt koll på hur gigantiska de faktiskt var. Abba var så stora att man i Australien fick stänga av hela huvustaden när de skulle vinka till sina fans från en balkong på statshuset och Roxette hr fans som tattuerar in bandets namn på kroppen. Jag får en kännsla av att vi svenskar ofta lever i en slags bubbla, vi ser inte riktigt vörlden utanför och lever i tron att vi är världsvana och att vi har koll på allting. Men det har vi inte, vi vet väldigt lite om vad som sker ute i stora världen. Förmodligen har det en del att göra med Jantelagen, att man inte skall förhäva sig och tro att man är något. Som tur är börjar detta försvinna, idag kan en svensk faktiskt stå för att hen är något, att man har gjort något bra och att man är stolt för det.